KTFs logga
Katrineholms Riksteaterförening


Den stora premiären; en hyllning till Bröderna Marx

Djulö Friluftsteater, 2018-06-29 ... 2018-07-15

Skribent: Carina Wising
Foto: Tomas Nilsson

Sommarteater med extra allt

Kuriren såg torsdagens genrep som lovade mycket gott. Här finns välkända ansikten som Lena Sirrewius, Jonis Andersson och Hans Larsson samt nya bekantskaper på Djulö som Julia Pettersson, Julia Brunnmyra och Moa Knutas. Men det verkar som om alla redan har spelat ihop i evigheter.

"Den stora premiären" är en musikalisk hyllning till Bröderna Marx fysiska ordvrängarhumor. I korthet utspelas handlingen 1935, då The Central Park Theatre i New York med en vecka kvar till en stor premiär mister sin teaterchef Hector Chesterfield. Dennes fru Patricia (Marie Magnusson) ber sin aningen excentriske vän kapten Spoling (Gustav Karlsson, även föreställningens producent) att överta ansvaret för teatern.

In på arenan kliver mafioson Don Calzone (Dragan Jankovic) som påstår att Hector strax före sin död satsade och förlorade sin teater till Calzone i pokerspel. Nu ska maffiabossen riva teatern och bygga en boxningsarena. Advokater med varierande kompetens kopplas in och kampen för The Central Park Theatre börjar.

Det här är framför allt Gustav Karlssons och Lena Sirrewius show. Karlsson som Kapten Spoling/Groucho Marx sätter tonen direkt vid sin entré på scenen, i smokingjacka, djungelhatt, kolsvart peruk, ögonbryn och mustasch, en cigarr och en slips så lång att den borde göra Donald Trump grön av avund.

Gustav Karlssons knäande gångstil görs i Grouchos anda, med ett litet inslag av John Cleese. Och så måste det ju vara en dröm att få framföra klassiska repliker som "jag glömmer aldrig ett ansikte men i ditt fall är jag beredd att göra ett undantag".

Lena Sirrewius i rollen som den stumme advokaten Charlie (Harpo) är en ren fröjd att se. När hon står lite vid sidan av scenen och direktrefererar ett samtal med bara kroppen visar hon vilken klass hon håller som skådespelare.

Men med årets ensemble på Djulö friluftsteater är det också lite som med svenska fotbollslandslaget: utan lagarbete blir det inte bra. Här levereras exempelvis finfina sång- och dansnummer, inte minst av Moa Knutas och Jonis Andersson i duett.

Jag har en invändning, en petitess som under resans gång skapar irritation. Svärord som "jävla" används alltför flitigt. I rätt sammanhang tillför de stuns. Men i en föreställning med i övrigt avundsvärd språklig stilfullhet känns svärord malplacerade. Jag skulle hellre höra kraftord som "nedrans", eller "rackarns" när vi befinner oss i 30-talet. Men bortsett från detta är "Den stora premiären" stor sommarunderhållning i Katrineholm. Gå och se.







  







Design 2012-2019 © Agneta Welander    •    Webbplatsen uppdaterad 2019-02-07